Söndagen - idag alltså
Söndagen började precis som lördagen framför teven. Vem har inte följt Carros väg mot sjukampsguldet? Sedan åkte vi ner till A6-center för att se om där fanns någon cykelaffär. Det fanns det inte, men vi passade på att äta lunch. Skulle behöva en cykel, men det ordnar sig väl.
Så körde vi tillbaka, och strax därefter åkte Hans tillbaka mot Göteborg. Jag grinade förstås en massa. Jag vet ju att det inte är så länge till nästa helg, men just att säga hejdå är ju helt fruktansvärt. Just när han hade åkt knackade hon jag hyr rummet av, M, på dörren. Hon ville bara hälsa mig välkommen. Det var ganska pinsamt att stå där helt rödmosig i ansiktet med gråten i halsen, men ganska skönt att få något annat att tänka på. Vi pratade lite om vad som behövdes i rummet, och så bjöd hon in mig till middag med dem lite senare.
Dax för dagens träningspass. Jag bor alldeles in till en park, så där gav jag mig ut och sprang, men en park är ju, inte helt förvånande, lite liten att springa långpass i, så det blev lite tjatigt, men jag var ute så länge jag skulle i alla fall.
Ja, efter dusch och lite blogg och annat, så var det middagsdax. Det var väldigt trevligt. Jag fick träffa hela familjen utom äldsta dottern, men henne har jag träffat förut. Nu så sitter jag här. Börjar bli riktigt nervös för att börja på jobbet imorgon, men ändå inte så farligt för att vara jag. Saknar såklart min Hans, men har försökt att inte känna efter så mycket än. Dessutom pratar jag med honom på icq...
Så körde vi tillbaka, och strax därefter åkte Hans tillbaka mot Göteborg. Jag grinade förstås en massa. Jag vet ju att det inte är så länge till nästa helg, men just att säga hejdå är ju helt fruktansvärt. Just när han hade åkt knackade hon jag hyr rummet av, M, på dörren. Hon ville bara hälsa mig välkommen. Det var ganska pinsamt att stå där helt rödmosig i ansiktet med gråten i halsen, men ganska skönt att få något annat att tänka på. Vi pratade lite om vad som behövdes i rummet, och så bjöd hon in mig till middag med dem lite senare.
Dax för dagens träningspass. Jag bor alldeles in till en park, så där gav jag mig ut och sprang, men en park är ju, inte helt förvånande, lite liten att springa långpass i, så det blev lite tjatigt, men jag var ute så länge jag skulle i alla fall.
Ja, efter dusch och lite blogg och annat, så var det middagsdax. Det var väldigt trevligt. Jag fick träffa hela familjen utom äldsta dottern, men henne har jag träffat förut. Nu så sitter jag här. Börjar bli riktigt nervös för att börja på jobbet imorgon, men ändå inte så farligt för att vara jag. Saknar såklart min Hans, men har försökt att inte känna efter så mycket än. Dessutom pratar jag med honom på icq...
Jag förstår dig så väl gumman! Fredagar är himmer och söndagar nästan helvete när man veckopendlar. Men vad gör man inte för att få jobba? Jag finns här om du känner dig ensam.
Postad av
Anonym |
08 augusti, 2005 08:37